hehe

Ja, speciell är jag uppenbarligen.
Träffade en kille för snart ett år sen, va inte så seröst, mer som vänner i ca 2,5 månader, tänkte att det inte skulle bli mer heller, med tanke på hur LÅNGT bort vi bor från varann. Hade kul, blev ganska bra vänner. Slutade med att vi kom inte längre än till vänner  stadiet och han träffade en ny tjej, men jag "brydde" mig inte för vi va ju bara bra vänner med några plus i kanten.
Hans vänner blev förvånade med tanke på att han aldrig hängt ihop med en tjej så länge för att det sen inte skulle bli något. Men arsch, jag låtsades som att jag inte brydde mig, jag va ju sådärgladsåmanbaravillkräkas för hans skull ;) helt plötsligt var det hålla hand o pussigulla offentligt, lite skavde det minsann i mungipan , men skit i det vi va ju ändå bara polare.
Det går två veckor till, helt plötsligt försöker han hångla upp mig på en efterfest (framför hans syster, som känner tjejen han dejtar) men tack o bock den gick jag inte på , killen desperat tror ju att alla vill ha han ?
Du har ju uppenbarligen reklamerat varan och fått något bättre ? eller ? haha

(Killen är inte så dum som han verkar men kul att ta fram det dåliga, jag är ju tjej ffs måste få snacka skit ;b )

Ah just det glömde tillägga att jag bara drog en dag, satte mig på ett plan o åkte hem, ingen visste ;b up yoours!

Så nu ca ett år senare så hör han av sig, skickar sitt nummer via mail och skriver ring mig, då måste jag banne mig vara speciell om han hör av sig efter så lång tid.. ?

Heehpåreeh


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Jovelina

Jaha, här är jag! Har troligen en släng av alzheimers, damp och så tänker ja alldeles för mycket.. Kul va !?

RSS 2.0